Säkerhetsboken 3.0
  
 
  Hem | Provläs | Författarna | Föredrag | Sett och hört | Senaste nytt | Kontakt | Köp boken
Säkerhetsboken 3.0 Hans Wermdalen, CPP Klas Nilsson, CPP, PCI, PSP, CFE, CISM, CPOI, MCP 2.0 Upphovsrättsinnehavare 2013 © Klas Nilsson och Hans Wermdalen Mångfaldigande av innehållet i denna bok, helt eller delvis, är enligt lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk förbjudet utan medgivande från författarna. Förbudet gäller tryckning, kopiering, skanning, bandinspelning med mera samt lagring på datamedia. Till läsaren Tack för att du har köpt Säkerhetsboken 2.0. Det är vår förhoppning att denna bok kommer att vara till nytta och glädje för dig. Vi strävar efter att förbättra bokens innehåll och vi tar tacksamt emot din återkoppling, avseende bokens innehåll. Kontakta oss gärna via e-post Mer information finns på: www.säkerhetsboken.se Turn Security from Cost to Asset Security Manager Vanadisvägen 24 113 46 Stockholm www.securitymanager.se Författare: Hans Wermdalen och Klas Nilsson Redigering: Klas Nilsson Omslag: Klas Nilsson ISBN: 978-91-633-1235-9 Tack till alla som har bidragit till denna bok. Särskilt tack till: Birgitta Lindhé Nilsson Jonas Hartelius, CPP Tack för ditt bidrag till kapitlet säkerhet 2020: Alf Göransson Dick Malmlund Karl-Åke Pettersson Kristiina Mellin, CPP, PCI, PSP Lars-Håkan Nilsson Lena Andersson Martin Gren Martin Hallqvist Paul Joonas Per Lundkvist, CPP, PCI, PSP, CISSP, CISM, CFE, CPOI Per-Olov Humla Pär Gunnarsson Thomas Lundin Tommy Nielsen, CPP, CPOI Urban Doverholt Tack till sakkunniga: Anders Geeber, CPP Mj. Björn Svensson Calle Boman Fredrik Rehnström, CISSP, CISM, CGEIT, CPP Håkan Hedlund Jan Strandevall Jan-Olof Danielsson Janne Haldesten Joakim von Braun Jonas Agnvall Matilda Bjerndell Mårten Landahl, CPP Per Lundkvist, CPP, PCI, PSP, CISSP, CISM, CFE, CPOI Roger Bille, CPP Stefan Särdqvist Svante Karlsson Tommy Nielsen, CPP, CPOI Tommy Svensson Innehållsförteckning Förutsättningar Säkerhetsbranschens historia Lås Förvaring Områdesskydd Kryptering Biometri Bevakning Kamerateknik Skalskydd Professionens utveckling Professionens utveckling Kriterier för professionalitet Kunskap, kåranda och tydliga yrkesnormer Personcertifiering Hotbilden Sårbarheten i samhällets infrastruktur Brottsligheten Den organiserade brottsligheten Extremism Terrorism Spionage Naturliga orsaker Kravställare Kravställarna på verksamheten Lagstiftning För bank och finans Internationella lagar och regler För bevakning För det offentliga För rättsväsendet Teori, metod och etik Säkerhetsledning Säkerhetsledning Verksamhetsstyrning Verksamhetsplanering Aktivitetsplanering Företagsekonomi Kalkyler Budget Operativ styrning Organisation Presentationsteknik Rollen som säkerhetschef Rollen som säkerhetschef Omvärldsbevakning Etik för säkerhetschefer Etik i säkerhetsbranschen Givande och tagande av mutor Arbeta som säkerhethetschef Nätverk för säkerhetsansvariga Nätverk för säkerhetsbranschen Media inom säkerhetsområdet Kriminologi och säkerhetsprinciper Grundläggande kriminologi Klassisk kriminologi Positivistisk kriminologi Arv och miljö Kriminologiska teorier och begrepp Brottsförebyggandets villkor Grundläggande säkerhetsprinciper Proaktivt arbete Administrativ säkerhet Administrativ säkerhet Styrande dokument Standarder och normer Upphandling Riskhantering Krav på riskhantering Kontext Riskhanteringspolicy Riskidentifiering En holistisk syn på risk Riskanalys Befintligt skydd och sårbarheter Konsekvensanalys Sannolikhetsbedömning Riskprioritering Riskutvärdering Riskbehandling Övervaka och granska Kommunikation och konsultation Personalsäkerhet Personalsäkerhet Drogmissbruk Drogproblem i arbetslivet Trakasserier Korruption Hot och våld på arbetsplatsen Kidnappning av svensk chef i El Salvador Personskydd Konflikthantering Skyddsutrustning Personell bevakning Informationssäkerhet Skydd för fastigheter Skydd under transport Resesäkerhet Om något händer på resan Kidnappning och gisslantagning Informationssäkerhet Administrativ säkerhet Tekniskt skydd Fysisk säkerhet Krav på fysiskt skydd Fysiska barriärer Mur och stängsel In- och utfart Fordonshinder Belysning Omslutningsytan Skyddsnivåer mot inbrott och skadegörelse Fönster och glaspartier Dörrar Lås och nycklar Låssystem Förvaringsenheter Tekniska hjälpmedel för intrångsdetektering Detekteringsteknik Kameraövervakning Brandskydd Historik Anlagda bränder Krav på brandskydd Brandskyddande konstruktion Förebyggande arbete och rutiner Dokumentation Larmsystem Utrymning Brandförloppet Brandsläckning Brandklass Släckmedel Släcksystem Anordningar för brandsläckning Brandskyddande förvaringsenheter Skydd mot terrorism Radikaliseringsprocessen Arbetet mot terrorism Kemiska, biologiska, radioaktiva och nukleära hot Misstänkta försändelser 5C vid upptäckt av misstänkt bomb Säkerhetsavstånd från misstänkta bomber Personell bevakning Exempel på befogenheter för personell bevakning Reaktivt arbete Krishantering kontinuitetshantering Verksamhetens anpassningsförmåga Kontinuitetshantering Krav på kontinuitet och krishantering Konsekvensanalys Riskbedömning Kontinuitetsstrategi Incidenthantering Krishantering Kriskommunikation Katastrofberedskap Utredningar Krav på utredningar Brottsligheten Utredning på arbetsplatsen Typ av utredning Proaktiva utredningar Reaktiva utredningar Händelseförloppet Utredningsprocessen Polisanmälan Tvångsmedel förbehållet rättsväsendet Brottsplatsundersökning Rättsväsendet Sveriges rättsväsen Polisen Åklagarna Domstolarna Kriminalvården Brottsförebyggande rådet Polissamarbete Framåtblick säkerhet 2020 Alf Göransson Dick Malmlund Karl-Åke Pettersson Kristiina Mellin Martin Gren Paul Joonas Per Lundkvist Pär Gunnarsson Thomas Lundin Tommy Nielsen Urban Doverholt Per-Olov Humla Martin Hallqvist Lena Andersson Lars-Håkan Nilsson Hans Wermdalen Klas Nilsson Bilagor Bilagor Kidnappning och gisslantagning Statistik riktade attacker Naturolyckor Exempel på narkotikapolicy Standarder för fordonshinder Bevakningstjänster Exempel på informationstillgångar Krisledningsorganisation vid Nyköpings kommun Checklista inledande åtgärder för krisledningsgruppen Ordlista Index Författarna Hans Wermdalen, CPP Hans Wermdalen (1936-) började sin säkerhetskarriär vid Sig-nalskyddsskolan i Uppsala 1960. Han avlade 1962 distrikts-åklagarexamen vid juridiska fakulteten i Stockholm varefter han genomgick polischefskursen vid Statens polisskola. Vid polisväsendets förstatligande 1965 kom han till Stockholms-polisen men rekryterades efter några månader till Säkerhets-polisen. Efter 10 år slutade han som byråchef och blev 1975 koncernsäkerhetschef vid L M Ericsson. 1977 skrev han boken Företagen och terrorismen. 1992 publicerade han Sä-kerhetsboken. Han var ordförande i Svenska säkerhetsföretag (SWESEC) 1982- 1996. År 1985 började han vid Securitas och gick i pension 2003 som vice VD för Securitas AB. Hans är aktiv medlem i ASIS International sedan 1976, han var en av de första i världen som blev CPP-certifierad 1978, var chapter chairman i ASIS Sweden 1996-97, Regional Vice President Europe 1998-99, 2000-2003 ledamot i ASIS Board of Directors och chairman i ASIS International Affairs Committee. Han är sedan 2003 Lifetime ASIS member och sedan 2005 Lifetime CPP. Klas Nilsson, CPP, PCI, PSP, CFE, CISM, CPOI, MCP 2.0 Klas Nilsson (1970-) började arbeta med säkerhet 1993 efter en säkerhetsutbildning i England. 1995 startade han konsult-firman Security Manager och har under mitten av 1990-talet i huvudsak arbetat med IT- och informationssäkerhet och de senaste åren med utredningar, konsultation och säkerhetsut-bildning. Under åren har han även haft flera chefsbefattning-ar, bl.a. som säkerhetschef vid Aktiesparinvest, Grand Hôtel Stockholm och koncernsäkerhetschef vid Ålands Penningau-tomatförening. Han har åtta personcertifieringar inom fysisk säkerhet, säkerhetsledning, informationssäkerhet och utredningsteknik, samt studerat kriminologi vid Stockholms universitet och riskhantering vid Karlstads universitet. Klas är aktiv medlem i ASIS International sedan 2003 och blev in-vald i ASIS Internationals svenska styrelse 2005 som certifieringsrepresentant och webbmaster. Under sina år i styrelsen har Klas bland annat utvecklat för-eningens webbplats men framförallt bidragit till att etablera ASIS certifieringar i Sverige. 2010 blev Klas utsedd av ASIS president till Regional Vice President (RVP) för ASIS International i Norden och Baltikum. I januari 2012 mottog han ASIS president’s Honors: Outstanding Regional Vice President of the Year 2011. Hans och Klas har även skrivit boken ASIS International Sweden 1990-2010. Proaktivt arbete Med ett väl fungerande säkerhetsarbete är det mesta förebyggande arbete. Administrativ säkerhet Styrande dokument, standarder och upphandling. Riskhantering begrepp och metoder inom riskhantering. Personalsäkerhet hemma, på kontoret och på resan samt narkotikamissbruk. Skydd mot grova brott skyddsåtgärder för nyckelpersoner. Informationssäkerhet allmänt om informationssäkerhet, informationsklassning och tekniskt skydd. Fysisk säkerhet allmänt om områdesskydd, skalskydd och larm. Brandskydd allmänt om bränder och brandskydd. Skydd mot terrorism radikaliseringsprocessen och kortfattat om skyddsåtgärder mot några specifika hot. Personell bevakning kort om olika befattningar inom säkerhet. Reaktivt arbete Säkerhetsboken fortsätter sedan med det reaktiva arbetet som kan bli aktuellt när något speciellt har inträffat. Men vänta inte med att läsa detta tills något otrevligt har inträffat, för det är mycket förebyggande arbete även här. Krishantering och kontinuitetshantering samhällets och företagens kontinuitet och krisberedskap. Utredningar på arbetsplatsen allmänt om utredningsmetodik och bakgrundskontroll. Rättsväsendet allmänt om polisen, domstolarna och kriminalvården. Framåtblick Säkerhetsboken fortsätter sedan med en framåtblick i kapitlet Säkerhet 2020. Säkerhet 2020 två centrala frågor diskuteras i det här kapitlet Hur kommer hotbilden att förändras och hur bör säkerhetsarbetet förändras för att möta hotbilden? Bilagor och ordlista Besök www.säkerhetsboken.se för mer information. Inledning Vi hoppas att Säkerhetsboken 3.0 är lika inspirerande, tankeväckande och nyda-nande som den första utgåvan som publicerades för drygt 20 år sedan. Boken är tänkt att kunna användas i såväl utbildningssyfte som en introduktion och referens för den yrkesverksamme. Detta är en bok som ger en god inblick i säkerhetsarbetets bredd och kan vara bra för personer i ledningsgruppen att läsa. Dels för att få ökad förståelse för säkerhetsarbetets funktion, men även för att förstå värdet av vad en välfungerande säkerhetsfunktion kan bidra med till verksamheten. Säkerhetsboken täcker en stor bredd, snarare än fördjupning i något enskilt ämne. Det beror på att Säkerhetsboken i första hand vänder sig till de som arbetar eller kommer att arbeta i en ledande funktion. Vår erfarenhet är att med en bredare kunskap får man ökad förståelse och då blir uppdraget tydligare och lättare att utföra. För att kunna utföra uppdraget på rätt sätt, krävs i allmänhet djupare kunskap och erfarenhet, därför finns det gott om hänvisningar och referenser i boken. Så här är boken upplagd. Förutsättningar Säkerhetsbranschens historia svenska företag som blivit framgångsrika internationellt inom lås, kryptering, biometri, bevakning och kamerateknik. Professionens utveckling ett säkerhetsarbete utvecklas till ett säkerhetsyrke. Hotbilden mänskliga orsaker om hoten som är orsakade av människor, allmän brottslighet, den organiserade brottsligheten, extremism och terrorism. Naturliga orsaker naturolyckor, tekniska olyckor, rymdväder, epidemi och pandemi. Kravställare en översikt men i huvudsak lagstiftningen. Teori, metod och etik Säkerhetsledning generellt kapitel som handlar om att leda, styra och utveckla säkerhetsarbetet. Rollen som säkerhetschef hur man blir en bra säkerhetschef, etiken i säkerhetsarbetet och de professionella nätverkens funktion för säkerhetsarbetet. Kriminologi och säkerhetsprinciper den klassiska och positivistiska kriminologins utgångspunkter samt några av de något modernare teorierna som ligger till grund för dagens säkerhetsarbete. Grundläggande säkerhetsprinciper såsom säkerhet på djupet, skyddsåtgärdernas inbördes ordning och schweizerostmodellen. Förord tredje utgåvan Säkerhetsboken 3.0 är främst en uppföljare med aktualisering av innehållet i Säkerhetsboken 2.0. Medan tidspannet från den första Säkerhetsboken var drygt 20 år är det endast ett år mellan Säkerhetsboken 2.0 och 3.0. Då Säkerhetsboken både kan vara en lärobok och en uppslagsbok är det viktigt att den är aktuell. Den viktigaste förändringen under det gångna året var den nya lagen om kame-raövervakning. Säkerhetsboken har fokus på säkerhet till vardags. De globala säkerhetspro-blemen, bland annat internationell terrorism, finanskriser och naturkatastrofer, är av en annan större dimension som kräver insatser av det internationella samfundet. I den mån de kan påverka säkerheten till vardags krävs ändå en viss lokal beredskap och samverkan. Utgångspunkten för arbetet med Säkerhetsboken 3.0 har varit samma mindmap som tidigare (se nästa sida) där såväl disciplin som profession kartlagts från analys och värdering till införande av lämpliga rutiner och system. Längs hela den kartläggningen måste företagsekonomiska avväganden göras. När sårbarhe-ten ökar och det blir svårare att förutse det oförutsebara gäller det ändå att få fram och skydda sig mot händelser som helt kan äventyra och lamslå verksamheten megariskerna. Kontinuitetsplaneringen ska stärka förmågan för fortsatt verksamhet vid kriser och katastrofer. Säkerhetsansvarigas roll som ”väktare” av personal och egendom växer och breddas. Det ställer krav på större kompetens och erfarenhet. Det är hög tid att säkerhetscheferna får plats i företagens, myndigheternas och organisationernas ”finrum”. Säkerhet ska vara lönsamt och bidra till fortsatt bestånd och utveckling av hela verksamheten. Därför måste alla säkerhetsansvariga kunna kommunicera med ledningsgrupperna på ”deras språk” och förstå de företagsekonomiska förutsättningarna. Det är vår förhoppning och övertygelse att Säkerhetsboken 3.0 ska vara en källa och inspiration till ökad trygghet och säkerhet. I boken avhandlas såväl administration och ledarskap som förebyggande arbete och utredningar. Genom dessa fyra grundläggande aktiviteter i arbetet med säkerhet till vardags ska säker-hetsansvariga bidra både till sin egen och organisationens utveckling. Stockholm i juli 2013 Klas Nilsson, CPP Hans Wermdalen, CPP Säkerhetsbranschens historia Professionens utveckling Hotbilden Kravställare Säkerhetsledning Rollen som säkerhetschef Kriminologi och säkerhetsprinciper Administrativ säkerhet Riskhantering Personalsäkerhet Informationssäkerhet Fysisk säkerhet Brandskydd Skydd mot terrorism Personell bevakning Kris- och kontinuitetshantering Förutsättningar Teori, metod & etik Proaktivt arbete Reaktivt arbete Utredningar Rättsväsendet Framåtblick Säkerhet 2020 En internationellt erkänd certifiering ställer samma krav oavsett var i världen den certifierade personen har erhållit certifikatet. Detta gör det möjligt att jämföra kompetensen hos personer från olika branscher eller världsdelar, om de innehar samma certifiering. Certifiering är som för en höjdhoppare att kvalificera sig för att få deltaga i OS eller VM. De fastställda kraven motsvarar den höjd som ribban ligger på. Om ribban ligger kvar när personen hoppat över, så är han eller hon godkänd, oav-sett om marginalen var 1 cm eller 20 cm över ribban. Men sedan måste personen upprätthålla sin skicklighet för att få behålla certifikatet. Flygcertifikatet t.ex. kan endast upprätthållas om piloten genomför regelbund-na lämplighetstester och flyger ett visst antal flygtimmar per år i den kategori som flygcertifikatet avser. Om piloten inte flugit tillräckligt mycket behöver han eller hon genomföra en mer omfattande test. Betyg är som att hoppa längd, efter viss träning mäter man hur långt personen kan hoppa i samband med testtillfället. Men i det här fallet finns det inget krav på att upprätthålla kompetensen. Kursintyg är att jämföra med den stämplade inträdesbiljetten till femkampen, personen kan visa att han satt på läktaren och tittade på. Allt är inte guld som glimmar Det finns även kurser och skrivningar som kallas för certifieringar, men som kanske inte följer kraven för etablerade personcertifieringar. Det kan finnas brister i dessa eller de kan helt sakna bakgrundskontroll och kunskapstest eller krav på fortbildning. Kontrollera att certifieringen är kvalitetssäkrad av ett ack-rediteringsorgan enligt SS-EN ISO/IEC 17024 - Bedömning av överensstämmelse - Allmänna krav på organ som certifierar personer. Alla etablerade certifieringar är ackrediterade enligt 17024, men det finns även seriösa certifieringar som inte är ackrediterade, men som följer samma regelverk. Personcertifieringens intåg till Sverige De allra flesta certifieringarna inom säkerhet har sitt ursprung i USA och certifie-ringar är särskilt vanliga inom IT-branschen. IT-relaterade certifieringar blev van-liga i Sverige redan på 1990-talet. När persondatorn gjorde sitt intåg på 1980-talet var det många entusiaster som satt hemma på kammaren och programmerade med sin ABC80 eller VIC64. När sedan internet blev vanligare och tekniken gick från stordatormiljö till PC-miljö i början av 1990-talet uppstod ett behov av anställda som kunde denna teknik. De stora mjukvarutillverkarna införde kurser och tester för att IT-personal skulle kunna skaffa sig en djupare kunskap om de nya operativsystemen. Certifiering var ett sätt att kontrollera personens kompe-tens avseende en viss programvara. Certifiering underlättar för rekryterare att hitta kompetent personal. I samband med rekrytering är det vanligt att genomföra olika tester för att undersöka vilken personlighetstyp och ledarskapsförmåga kandidaten har. Det är ännu inte lika vanligt att kontrollera fackkunskapen hos kandidaterna, men tack vare eta-blerade personcertifieringar kan fackkunskap verifieras. Personcertifiering inom säkerhet Certifiering inom brandskydd har funnits i USA sedan 1971 och inom säker-hetsledning (Security Management) sedan 1977. År 1978 var året då de första per-sonerna i Sverige erhöll certifieringen Certified Protection Professional (CPP), en certifiering inom säkerhetsledning. Det dröjde sedan till 2000-talet innan certifie-ringarna inom säkerhet fick fotfäste i Sverige. Runt 2010 började efterfrågan på personcertifieringar öka markant. Det berodde dels på att det fanns en ökad för-ståelse för betydelsen av vad certifiering innebär och även på att allt fler personer innehade en certifiering. En säkerhetschefskollega från telekombranschen i USA sa: ”Om man inte har CPP, blir man inte kallad till intervju”. Så långt har vi inte kommit i Europa ännu, men vi kanske kommer att gå åt det hållet. Något som är intressant i sammanhanget är att internationellt sett, och framförallt i USA, finns det väldigt många kurser och program på universiteten inom säkerhet, trots det har certifieringarna en viktig roll. Det beror på att omvärlden är i ständig förändring och certifieringen kräver kontinuerlig fortbildning. Security Manager erbjuder förberedande kurser inför nedanstående certifieringar, läs mer på www.securitymanager.se Professionens utveckling Säkerhetsledning (security management) handlar om att leda säkerhetsarbetet för att skydda verksamhetens tillgångar. Säkerhetsfunktionens uppgift omfattar bland annat kartläggning av skyddsvärda tillgångar, identifiera hot och sårbarheter, beräkna risker och föreslå skyddsåtgärder. I en liten verksamhet kanske någon har detta uppdrag som en tillikauppgift och i en något större verksamhet kanske företaget köper in dessa tjänster på deltid och i stora verksamheter kan det finnas en eller flera avdelningar med flera medarbetare som har olika speci-alområden. Säkerhetschefens uppgift är att leda säkerhetsarbetet och med detta följer ofta ett budget- och personalansvar. Verksamhetsstyrning Verksamhetsstyrning är samtliga åtgärder som ledningen vidtar för att uppnå ett visst resultat. Verksamhetsstyrning omfattar ekonomistyrning, val av organisa-tionsform, intern kontroll, kvalitetsmodeller och ledarskapsfrågor. Syftet är att använda resurserna så effektivt och rättssäkert som möjligt. Planering ger inriktning, fokuserar arbetsinsatsen, minskar osäkerhet och risk, minskar onödig överlappning och onödigt arbete. Fastställer mål och nivå som ger möjlighet att mäta och kontrollera. Strategiska planer omfattar hela verksamheten och fastställer organisationens övergripande mål. Strategiska planer tenderar att sträcka sig över en lång tid, van-ligtvis längre än fem år. De är övergripande och går inte in i detalj på hur saker ska genomföras. Ju högre chef desto mer arbete med strategiska frågor. Operativa planer kan vara kortsiktiga upp till ett år eller intermediära planer som sträcker sig från ett till fem år och går in på detalj på hur de övergripande målen ska uppnås och är smalare och mer avgränsade. Det är i regel chefer på mellannivå i verksamheten som arbetar med operativa planer. Dagens styrning av säkerhet har genomgått en enorm utveckling de senaste 20 åren. Idag är behovet av säkerhet mycket tydligare och utbudet av säkerhets-tjänster och produkter större än tidigare. Den största förändringen ligger i men-taliteten, som återspeglas i tekniken, metoderna och styrningen av säkerhet. Sä-kerhet idag handlar mer om att förebygga än att straffa, att vara proaktiv istället för reaktiv, att satsa på framåtblickande skadeprevention istället för retrospektiv hantering av skador. Utvecklingen tyder på att framtiden handlar om att förutse, förebygga och lindra framtida skador. Fyra omvärldsfaktorer som påverkar modern verksamhetsstyrning är globali-sering, informationsteknik, ägarstyrning och kunskapsarbetets framväxt. Den moderna verksamhetsstyrningen måste stödja företagets framtida kon-kurrenskraft i en tilltagande globalisering. Warszawapaktens kollaps, Europeiska unionens tillväxt, integrationen av EU:s ”fyra friheter” (där människor, varor tjänster och pengar kan röra sig fritt) och införandet av en gemensam valuta är alla uttryck för globaliseringen. Utländska företag köper svenska bolag och tvärt-om, bolagen och bolagskulturer behöver integreras. Med globaliseringen bildas en större spelplan för företagen, där även nya hot och risker dyker upp om man vill etablera sig utomlands. Men globaliseringen innebär även att andra företag, risker, möjligheter och kriminella hot uppenbaras på vår hemmaplan. Modern verksamhetsstyrning och strategi behövs för att särskilja viktig information från oviktig och omvandla informationen till användbar kunskap. Under 1970-1980-talen behövde chefen en sekreterare som kunde skriva maskin, i övrigt var det man behövde kunna ganska överskådligt. Den nya informationstekniken tog fart i slutet av 1980-talet, och under 1990-talet skulle alla företag ha en webbplats. Under början av 1990-talet kunde företaget utse en person som fick ta hand om IT eller säkerhet och det fungerade hyfsat. 1992 skickades det första SMS:et, 1995 skickade människor 0,4 SMS per månad, idag surfar man till kontoret med mobilen. Informationen flyttade från pappersdokument, brev, fax och fast telefoni till elektroniska filer, e-post, mobiltelefoni och internet. Utvecklingen sedan mitten av 1990-talet innebär att i princip ingen enskild person har tillräcklig kompetens för att kunna allt i ett bolag, om företaget ska vara konkurrenskraftigt. Att hyra in personal kan vara billigare än att utbilda egen personal för att hänga med i utvecklingen. Outsourcing av IT var ett hett ämne under slutet av 1990-talet och början av 2000-talet. Under mitten och slutet av 2010-talet har molntjänster varit ett populärt samtalsämne, trots att molntjänster har funnits i minst 10 år. De som tidigt skaffar sig kunskap om teknikutvecklingen, kan vara förutseende avseende möjligheter och hot, och de kan klara sig bättre. God lönsamhet är en allt tydligare ambition. Modern verksamhetsstyrning ska öka verksamhetens transparens, för att ägarna ska kunna se vilka delar som är lönsamma. Med globalisering och ny informationsteknik växer det fram ett ökat intresse för aktiv ägarstyrning. Behovet av finansiärer och bolag som finansiella placering-ar har medfört att det blir allt viktigare att tillgodose investerarens förväntningar. En allt större aktör på kapitalmarknaden är pensionsstiftelser, vars främsta intresse är långsiktig avkastning. Med internationella investerare och låga trans-aktionskostnader kan kapital snabbt flyttas mellan företag i olika länder. Detta påverkar långsiktigheten och strategin i företaget. Idag kan det vara viktigare än tidigare att visa goda kvartalsvinster. Det är viktigt att ha god omvärldsbevakning och snabbt kunna ändra kurs för att kunna ta kalkylerade affärsrisker. Vill man uppnå ett lönsamt säkerhetsarbete går det inte att vänta på en incident och arbeta reaktivt, det reaktiva arbetet blir sällan lönsamt. Modern verksamhetsstyrning måste se till att verksamheten har medarbetare med den kunskap som behövs för att hålla verksamheten konkurrenskraftig, in-formationen måste vara aktuell, relevant och korrekt. Kunskapsarbetets framväxt har inneburit att när företagets viktiga kunskap tidigare kunde rymmas i huvudet Rollen som säkerhetschef En säkerhetschefs arbetsuppgifter skiljer sig inte så mycket från andra chefers arbete på ett vanligt företag, förutom själva ledningen av säkerhetsarbetet. Bortsett från det, finns det många gemensamma nämnare med andra ledningsfunktioner i en verksamhet. Det handlar framför allt om fyra grundläggande aktiviteter som säkerhetschefen arbetar med i olika omfattning. Administrativt arbete, vilket innefattar ekonomi, upphandling och planering avseende säkerhetsrelaterade frågor. Ledningsarbete, vilket innebär att planera, organisera, anställa, leda, kontrol-lera och utveckla säkerhetsfunktionen. Förebyggande arbete, såsom riskanalyser, upphandling av produkter dvs. varor eller tjänster. Utredningar, bakgrundskontroller, avvikelser och misstänkta brott på arbetsplatsen. Lönsamma företag Alla vinstdrivande företag ska vara lönsamma och säkerhetschefen är en medarbetare som alla andra chefer i verksamheten och har ur ledningens perspektiv sannolikt samma krav på sig att visa att säkerhetsarbetet bidrar till verksamheten, eller till och med är lönsamt. En alltför kortsiktig fokusering på lönsamhet kan däremot hindra beslut som skulle vara bra för utvecklingen på längre sikt. Företagsledningen i ett aktiebolag har till uppgift att skapa god avkastning på aktieägarnas investerade kapital. Det-ta innebär att när företagsledare hamnar i vägvalet mellan kortsiktig vinst och en långsiktig hållbar utveckling, behövs ett bra beslutsunderlag, för att kunna fatta rätt beslut. Lönsam säkerhet Det går att vända säkerhetsarbetet i företag och myndigheter från en kostnad till en värdefull resurs. Säkerhetsarbetet är en av de processer i företaget som ofta har en stor utvecklingspotential. Det som kan upplevas som svårt, är att omsätta säkerhetsarbetet i ekonomiska siffror, men ekvationen är enkel. Med enkla och billiga säkerhetsåtgärder (a) är det möjligt att radikalt minska skadekostnaderna (b) och få ner den totala kostnaden (c) så lågt som möjligt. ALARP är engelska för as low as reasonably possible (så lågt som möjligt), vid denna punkt är säkerhetsarbetet som mest ekonomiskt. Använder man felaktiga säkerhetsåtgärder riskerar säkerhetskostnaden att skena iväg och överstiga skade-kostnaden, då är säkerhetsarbetet inte lönsamt längre. Det finns hot som riskerar att inträffa sällan, men som kan orsaka stor skada, läs mer om detta i kapitlet riskhantering. Man kan sammanfatta lönsam säkerhet het som att den förväntade (framtida) säkerhetskostnaden ska sänka den förväntade skadekostnaden mer. Skadekostnaden går att mäta, den består av direkta och indirekta skadekost-nader. Det underlättar om man använder ett incidenthanteringssystem för att registrera incidenter och skador i verksamheten och beräkna den totala skadekostnaden. Ett incidenthanteringssystem kan vara ett Excel-ark i sin enklaste form till ett mycket avancerat och betydligt dyrare system. Säkerhetskostnaden är den andra halvan av ekvationen, den är mätbar och till skillnad från skadekostnaden är den enklare att påverka. Det går att dela in säker-hetsåtgärderna i fyra grupper, som kostar olika mycket: Personalkostander är en löpande kostnad och brukar vara den största kostna-den. Har verksamheten inte behov av en säkerhetsansvarig på heltid, kanske någon i verksamheten kan lösa säkerhetsarbetet på deltid, eller komplettera med extern hjälp vid behov. High tech högteknologiska system har ofta fasta och löpande kostnader. Low tech lågteknologiska lösningar innebär oftast en engångskostnad. No tech administrativ säkerhet, t.ex. tydliga regler, följa rutiner, genomtänk-ta processer och en sund säkerhetskultur kostar inget extra. Det är bristen på tydliga regler, slarv med rutiner, ogenomtänkta processer och en osund säkerhetskultur som är orsaken till de flesta och ibland de största ska-dorna. Inte sällan försöker verksamheten kompensera detta med tekniska lösningar, vilket får en begränsad effekt om det saknas en sund säkerhetskultur i verksam-heten. Använd tekniska lösningar när den administrativa säkerheten fungerar men är otillräcklig. T.ex. för skydd mot inbrott räcker det inte med att dörren är stängd, dörren behöver även vara låst och inbrottsskyddad. Men om rutinen att stänga och låsa den inbrottskyddande dörren inte fungerar, så gör varken dörren eller låset någon nytta. Grundläggande kriminologi Ordet kriminologi kommer från latin och grekiska Kri’men som betyder brott, förbrytelse, anklagelse och Log’a som betyder lära, vetenskap. Alltså läran om brott eller vetenskapligt studium av brottslighet. Det finns olika definitioner av kriminologi, den kanske vanligaste definitionen är den med ursprung i Edwin Sutherlands Principles of Criminology från 1924. Kriminologi är den samlade kunskapen om brott och förseelser som ett socialt feno-men. Den innefattar processerna för att stifta lagar, brott mot lagen och reaktionen på lagbrott. En snävare definition av Richard Wetzell lyder den vetenskapliga studien av brottslighetens orsaker. Enligt denna definition innefattar kriminologi inte brotts-prevention, straffets betydelse eller utveckling av strafflagstiftningen. Straffansvar förutsätter moralisk skuld Grunden för straffansvar i alla moderna rättssystem är moralisk skuld. Det är därför som små barn, sinnessjuka och svårt dementa personer inte straffas utan istället överlämnas till vård. Principen är att en person som är sjuk ska få vård och den som var tillräknelig vid brottet ska få ett straff. Det är en princip som går tillbaka till 1700-talet och frågan om hur olika typer av brottslingar bäst avhålls från att begå brott, har diskuterats sedan medeltiden. Straffet är inte samhällets hämnd, utan syftet är att straffet ska vara avskräckande. Både som individualprevention, vilket innebär att den enskilde brottslingen inte vill begå nya brott, för att risken att hamna i fängelse eller få böter är otrev-ligare än belöningen av brottet. Allmänprevention innebär att andra avskräcks från att begå brott när exempel statueras. Den senare förutsätter att brottslingar kan gripas och lagföras. Men om brottslighet är en medfödd egenskap eller psykisk sjukdom och per-sonen inte kan hjälpa att han eller hon har ett brottsligt beteende, då hjälper inte straff. Till exempel kleptomanen stjäl och pyromanen anlägger brand, även om de vet att risken är stor för att bli gripen. År 2008 dömdes en 65-årig kvinna för 21:a gången för snatteri. Hon hade en förmögenhet på närmare två miljoner kronor men var ändå en ökänd klepto-man i Umeå. Har man kunnat påvisa en allvarlig psykisk störning, kan den åtalade inte dömas till fängelse utan kommer istället att överlämnas till rättspsykiatrisk vård. Detta innebär att den dömde, istället för att straffas, döms till rättspsykiatrisk vård enligt gängse psykiatriska principer. Om man däremot har bedömt att det till följd av den psykiska störningen finns risk för återfall i brottslighet av allvarligt slag, kan den rättspsykiatriska vården vara förenad med så kallad särskild ut-skrivningsprövning. Detta innebär en stor skillnad gentemot vanlig psykiatrisk tvångsvård, där behandlande läkare själv avgör när patienten är frisk nog att skri-vas ut. Om domstolen beslutat om särskild utskrivningsprövning har åklagaren rätt att yttra sig innan domstolen, efter ansökan prövar om vården ska upphöra. Klassisk kriminologi Forskare har länge debatterat om brott beror på medfödda arvsanlag eller om det beror på ett inlärt beteende. Det finns de som anser att människan är en logiskt tänkande och rationell varelse som överväger sina beslut med fördelar och nackdelar. Detta kallas för rationalism och är en filosofisk inriktning som är centrerad kring förnuftet, tänkandet och tingens logiska ordning. Rationalism Vid mitten och slutet av 1700-talet spreds en rörelse i Europa som vi idag kal?- lar för upplysningen. Upplysningen hämtade sin kraft från naturvetenskapens framsteg och vetenskapens nya universum var oförenlig med den äldre av Gud givna ordningen. En av upplysningens viktigaste idéer var att alla människor är självständiga, inte styrda av ödet, utan fria att forma sina liv, rationella, kapabla att tänka själva. Det fanns en tro på människans förnuft. Man skulle inte okri-tiskt tro på makthavare och vad präster predikade. Under denna tid grundades Kungliga vetenskapsakademin år 1739, Encyklopedin gavs ut åren 1751-1777 och den Franska revolutionen startade år 1789. Den italienska filosofen och straffrättsteoretikern Cesare Beccaria (1738-1794) från Milano, var den mest kända italienska upplysningsanhängaren inom krimi-nologin. Han var bara 26 år när han publicerade Om Brott och Straff, som blev hans mest berömda verk. Beccaria var influerad av den franska humanismen och rationalismen och invände mot hemliga anklagelser, inhumana straff och bris-tande intresse för de anklagades rättigheter. Beccaria skrev bland annat: I en upplyst tid där man förstår samspelet mellan herrar och undersåtar samt mellan nationer, frodas företagsamheten värdig en rationell människa. Men de grymma och inkonsekventa straffen som försiggår i Europa har inte ifrågasatts. Kanske tänkte han på Robert-François Damiens, som blev dömd till skärpt döds-straff, för attentatet mot Ludvig XV den 2 mars 1757. Damiens fick göra avbön framför Notre Dame innan han kneps med glödande tänger, brändes med svavel och till slut slets i stycken med hjälp av fyra hästar. Funktionella krav på kameraövervakning Innan man skaffar kameraövervakning bör man tänka igenom och dokumentera vilka funktionskrav man har, det är som en arbetsbeskrivning för kameraöver-vakningen. Man kan fundera på följande frågor: Vad är syftet med kameraövervakningen? Vad ska respektive kamera övervaka? Vilka krav har man när man ska titta på övervakningen i realtid och för in-spelat material? Beroende på användningsområde ställer det olika krav på bildvinkel med mera. Vad ska observeras? Är det personer, i så fall är det enstaka individer eller en folkmassa? Är det föremål, väskor, paket, enstaka fordon eller trafik? Vad förväntas hända? Är det misshandel, vandalism, intrång, rån? Eller är det saker och fordon som har lämnats utan tillsyn? Vad är syftet? Är det att identifiera eller följa efter en person? För att identi-fiera en person krävs god upplösning och skärpa. För att följa någon krävs ett brett synfält. I det ena fallet kan en fast kamera vara bra och i det andra fallet kan en rörlig kamera vara bra. Syftet med kameraövervakning Man kan sammanfatta syftet med kameraövervakning till tre ändamål. Identifiering – när det uppstår ett behov av att utreda en händelse vet man i allmänhet vad som har hänt, även om man inte vet hur det har gått till. Det som är av intresse är att kunna identifiera personer som kan ha kännedom om händel-sen. För att kunna identifiera personer behöver man ha bilder med god kvalitet. Igenkänning och skilda ett händelseförlopp när något har inträffat är det av intresse att ta reda på händelseförloppet. Därför är det till stor hjälp att ha översiktsbilder som är tillräckligt detaljerade för att kunna känna igen personer och återge vad som har hänt. Exempelvis vid ett rån är det av intresse att kunna se om rånaren hade ett vapen eller något annat i handen. Rörelsedetektering och avskräckande syfte kameraövervakning som inte kan producera användbara bilder för igenkänning eller att skildra ett händelseförlopp har en begränsad användbarhet, men kan användas för rörelsedetektering och kan tjäna ett avskräckande syfte. Statens kriminaltekniska laboratorium (SKL) har tagit fram rekommendationer för kameraövervakningssystem (Bergström, 2005). Kvalitén på kameraövervakning handlar inte om hur kameran ser ut, utan hur bilden ser ut när man behöver den. Kontinuitetshantering Verksamhetens kontinuitet ligger särskilt i ägarnas intresse men ett ledningssys-tem för kontinuitet är ofta ett resultat av olika lagkrav eller krav från verksam-hetens intressenter. Många verksamheter planerar sin kontinuitet utifrån egna riktlinjer eller en befintlig standard. Det finns flera riktlinjer och standarder som berör kontinuitetshantering som kan användas som stöd för företag och myndigheter, bl.a: SS-ISO 22300-serien för samhällssäkerhet innefattar bl.a. terminologi och krav på ledningssystem för kontinuitetshantering. ASIS BSI American National Standard Business Continuity Management Sys-tems. ASIS American National Standard Organizational Resilience Security Prepared-ness and Continuity. ASIS American National Standard Maturity Model for the Phased Implementa-tion of the Organizational Resilience Management System. NFPA 1600 Standard on Disaster/Emergency Management and Business Continuity Programs. På nästa sida visas hur sambandet mellan kontinutitetshantering, incidenthan-tering, krishantering och katastrofberedskap kan se ut. Överst beskrivs ett led-ningssystem för kontinuitet som börjar med att man lär känna verksamheten, därefter skriver ledningen en policy, man planerar och förbereder ledningssys-temet. Därefter inför och driftsätter man sina rutiner och processer. I ledningssystemet ingår även att regelbundet utvärdera och uppdatera ledningssystemet. En av processerna är ett incidenthanteringssystem där man registerar, hante-rar och följer upp incidenter. När en incident uppstår följs den i bästa fall av en åtgärd med resurser som finns inom verksamheten för att korrigera problemet. Denna erfarenhet återkopplas och skickas tillbaka till ledningssystemet för utvärdering och ledningens genomgång. Om orsaken till incidenten inte åtgärdas kan en ny incident leda till en allvarlig händelse, skada eller en nödsituation som kanske inte kan hanteras med egna resurser. Detta kan vara en varningssignal för att en krissituation är på väg att uppstå. Om man snabbt kan sätta in akuta skadebegränsande åtgärder kan man i bästa fall undvika krissituationen eller mildra skadan och krissituationen. En krissituation kan även uppstå utan förvarning eller att en incident har skett. En krissituation kräver effektiv hantering som leder till återställning. Om krissituationen utvecklas kan den leda till en avsevärd skada eller en katastrof, även ineffektiv hantering kan förvärra situationen och leda till bestående problem. En långvarig kris med bestående problem kan leda till att verksamheten upphör eller att verksamheten behöver ta del av samhällets katastrofberedskap. Lär känna verksamheten Policy Ledningens genomgång Kontinuitetshantering Utvärdera Införande och drift Åtgärd Återkoppla och förbättra Incidenthantering Akuta skadebegränsande åtgärder Krishantering Planera Incident Nödsituation Återställning Effektiv hantering Ineffektiv hantering Bestående problem Verksamheten upphör Krissituation Katastrof Katastrofberedskap 4H 4x4-metoden 5-D 9/11 kommissionen 10P 22 juli kommissionen 68-vänstern 80/20-regeln 802.1X ABAB Abdi al HQ Kielan Abraham Flexner Absolut Vodka Acceptanskriterier Ackreditering Adelphia ADHD Administrativa bestämmelser Administrativa åtgärder Administrativ säkerhet Advokat Affärskritiska processer Aggressionsnivå AIDAS Aktiekurs Aktiva barriärer Aktiva detektorer Aktivitetsplanering Aktiv millimetervåg Aktivt infrarött ljus Aktiv ägarstyrning Aktuell Säkerhet ALARP Alderfers ERG ALE-tabellen Alf Ahlberg Alf Duch-Pedersen Alf Göransson Alfred P. Murrah Federal Building Alkoholmissbruk Allmänna Bevakningsaktiebolaget Allmänna handlingar Allmänna skyddsprinciper Allmänprevention Allvarlig psykisk störning al-Qaida Amaltheadådet AMA-metoden Amatör ANC Anders Behring Breivik Anders Carlberg Andjelko Brajkovic Andreas Baader Andreas von Mirbach Anhållande Anlagd brand Anna-Greta Leijon Annual Loss Expectancy Annual Rate of Occurrence Annuitet Annuitetsmetoden Anordningar för brandsläckning Anskaffningskriminalitet Anslagsfinansierad Ansvar Ansvarighet Ansvarsförsäkring Ansvarsprincipen Antal händelser per år Användarmanual Arbeta som säkerhethetschef Arbetet mot terrorism Arbetsbeskrivning Arbetsdomstolen Arbetsmiljölagen Argon Ari Narri AR Media Armour Piercing Arv och miljö ASIS International Aspirerande detektor ASSA Asset Value Assurans Atavism Audiovisuella hjälpmedel August Stenman Auktorisation Autentisering Autokratisk Automatiskt brandlarm Autonoma miljön Avbrottsförsäkring Avdelningshandbok Avkastning på investerat kapital Avkastning på investering Avlyssning Avsikt Avskiljning Avskrivning Avsvalningsfas AXIS B Backscatter-röntgen Backup Bakgrundskontroll Bakgrundskontroll och Personuppgiftsla-gen Bakkantsbeslag Balanserade styrkort Balanserat skydd Bankernas Säkerhetskommitté Basel II Basmetoden Batteribackup Bearbetningsfasen Beatrice Ask Bedrägeri Befattningsbeskrivning Befintligt skydd Befogenhet Behandling Behandling av personuppgifter Behörighet Belysning Bengt Norling Beredningsjurist Beredskapslan Bernhard Rössner Bernt Andersson Beroende och oberoende Berth Sundström Bertil Whinberg Beräknad årlig förlust Beskjutning Beskjutningsskydd Beskjutningsskyddande dörrar Beskjutningsskyddande glas Beslag Beslut i en krissituation Beslutscykeln Betyg Bevakning Bevakningsföretagens Intresseförening Bevakningstekniska nämnden Bevakningstjänster Beviskrav Bevisvärdering Bibehållen risk Bidragskalkyl Bildöverföringsteknik Biologiska hot Biometri Bistånd inom Norden Björn Femtén Blixtnedslag Bloggar Bluffuniversitet Bomb Bomkjol Boris Hagelin Borrskydd Boverkets byggregler Brainstorming Brandcell Brandfilt Brandflykthuva Brandförloppet Brandklass Brandorsaksutredning Brandrisk Brandskydd Brandskyddande förvaringsenheter Brandskyddande glas Brandskyddande konstruktion Brandskyddsdokumentation Brandskyddsföreningen Brandsläckning Brandspridning Brandstart BrandSäkert Brandtekniska klasser Branschorganisationer British Security Industry Association Brott mot mänskligheten Brottsbalken Brottsförebyggande Brottsförebyggande arbete Brottsförebyggande rådet Brottsförebyggande stadsplanering Brottsligheten Brottsplatsundersökning Brottstriangeln Brottsuppklarning Brottsutredning Brottsutredningar Brännvidd B-tjänster Budget Budskapet till omvärlden Buggning av lokaler Bundesamt für Verfassungsschutz Bundeskriminalamt Business impact analysis Business resilience Butikskontroll Börsnoterade företag C Camorra Camorra-maffian Carl G Persson Carl Lidbom CARVER+Chock CBRN-hot Cecilia Malmström Centrallåsning Certified Fraud Examiner Certified Protection Professional Certifiering Cesare Beccaria Cesare Lombroso chain of command Charles Darwin Checklistor Chockfasen Christopher Polhem CIA Clarke Clayton Alderfer Clive Goodman Committee of Sponsoring Organizations of the Treadway Commission Control Risks Control Risks Group Cornish Cosa Nostra COSO COSO-kuben Counter-Terrorism Group CPTED CRAVED Crime Prevention through Environmental Design Critical data point Crypto AG Cryptograph Curt Nicolin Cylinderlås D Daglig tillsyn av fordon Daloc Dansk säkerhetsindustri Darryl Hunt Dataintrång Datakommunikation Datamedia Datamediaskåp Datorbedrägeri Deborah J. Pretty Defensible space De Forenede Vagtselskabers företagspolitik Dela risken med andra Delegerande Delfi-metoden Deltaprojektet Demokratisk Demonstrativ extremism Demonstrativ terrorism Den enskildes rättigheter Den fullt utvecklade branden Den inre kretsen Department of Homeland Security Advi-sory System Designskydd Detekteringsteknik Detektor International Detektor Scandinavia Determinism Det tidiga brandförloppet Dick Malmlund Digital Video Recorder DIKUW-modellen Dimskydd Diplom Diplomerad säkerhetschefsutbildning Direkt skada Direkt uppsåt Diskontering Diskonteringsränta Djupförsvar DNA-information Dokumentation Dokumentskåp Dolda detektorer Dold kameraövervakning Domstolarna Domstolarnas organisation Donald Cressey Dopningsmedel Douglas McGregor Driftdokumentation Drogbakfylla Drogberoende Drogmissbruk Drogpolicy Drogproblem i arbetslivet Drogtest Dråp Dubbelgrind Duqu Dödligt våld Dödsfall Dörrar Dörrvakt E E A Rosengrens Earthquake Early Warning Ebbe Carlsson Echelon Ed Diener Edgar Borgenhammar Edgar Schein Edwin Sutherland E. Edwards Deming Egendomsförsäkring Egenmäktigt förfarande Ekobrottsmyndigheten Ekonomiska begrepp Ekonomisk brottslighet Ekonomisk livslängd Elavbrott Elbrand Elefanten i rummet Elektriska fält Elektromekaniska detektorer Elektromekanisk cylinder Elektroniska detektorer Elektronisk spaning Elektrostatiskt staket Elförsörjning Elias H. Porter Eliminera riskkällan Elstängsel Endimensionell säkerhet English Defence League Enhanced Fujita Scale Enigma Enkelgrind Enron Enterprise Risk Management Entrévärd Envarsgripande Envars skyldigheter Epidemi Erfarenheter från Norge Erfarenheter från USA Ericsson Erik Philip-Sørensen Erik Westerberg ERM Estimated Maximum Loss Etablera en kontext Etik Etik för ledare i näringslivet Etik och moral Eurojust Europol Euskadi ta Asakatasuna Eventuellt uppsåt Exempel på narkotikapolicy Exempel på riskhanteringspolicy Exempel på rättsfall Exempel på säkerhetspolicy Existence Exit kit Expert Explosion Explosionsskydd Explosionsskyddande dörrar Explosionsskyddande glas Extern kontext Extremism Extremiströrelser Extrem nederbörd F Fabian Bengtsson Fackman Failure modes and effects analysis Falck Fara FARC-gerillan Farlig Farlighetsbedömning FARN-gerillan Fastighetsdomstolen Fastställande av överensstämmelse fatalError Federal Bureau of Investigation Feleffektsanalys Felipe Estrada Felrekrytering Felträdsanalys Fettbrand Fiberoptiska kablar Fight or flee response Fildelningslagen Finalitetsprincipen Finansinspektionens författningssamling (FFFS :) Fingeravtryck Fingerprint Cards FIRO-teorin Fiskbensdiagram Five D’s Fixing broken windows Fjällräddningstjänst Flamdetektorn Flamer Flera utredare FLIR Flodvåg Flourerade kolväten Flygplanskapning Flygplatskontrollant Flykt Fokallängd Folke Bernadotte Forcera en dörr Fordonshinder Forsmarks kärnkraftverk Framkallande av fara för annan Framtidens lås Franz Ferdinand Frederik Herzberg Fredrick J. Lanceley Fredriksbergs Nattevagt Fribärande skjutgrind Fri sikt Fristående detektorer Fritagningsförsök Frivård FSB Fujita-skalan Funktion och prestanda Funktionsbaserat Future Attribute Screening Technology FWI-modellen Fysiska barriärer Fysisk spaning Fysisk säkerhet Fällbom Följdskada Fönsterlås Förberedande kurs Förberedelser inför attack Förberedelser inför utredningen Fördelningsprincipen Förenade Svenska Vakt Förenklat förfarande Före resan Företagsekonomi Företagsförsäkring Företagshemlig Företagshemligheter Företagshemlig information Företagskris Företagsspioneri Företagsuniversitetet Företagsövergripande riskhantering Förfrågningsunderlag Förhandling Förmåga Förskingring Förstärkningsbehör Försvarets Radioanstalt Försvarsmaktens skyddsnivåer Försåtskydd Försäkring Försäkringar Försäkringspremie Förtroende Förutsägbarhet Förvaringsenheter Förväntad skada Förädlingsprocessen Förändra konsekvenserna Förändra sannolikheten Förövarens motiv G GS GS Secure Solutions AB Galler Garanti & Nattvaktsbolaget Gasbrand Gassläcksystem Gavrilo Princip Genomkörningsskydd Geologiska risker Geomagnetiska storm George L. Kelling George T. Doran Global organiserad brottslighet Glödbrand Goda exempel Godkänd låsenhet God sed Greenpeace Gripa Gripande Grooming Grov bestickning Grov stöld Grovt bedrägeri Grovt brott Grovt företagsspioneri Grundinvestering Grundtrygghet i samhället Gruppdynamik Gruppen Förvaringsskydd Grupphuvudnyckellåsning Gränsskydd Gräsbrandsmodellen Gunnar Engellau Gustaf Douglas Gustaf Lewenhaupt Gånggrind Gärningsmannaperspektiv Göteborgs Nattvakt & Garanti AB H Hakregel Halon Hamas Hamnskyddskontrollant Hamnvåg Handbrandsläckare Handelns Säkerhetsgrupp Handelns Utredningsinstitut Handling Hanna Krabbe Hans Dahlstedt Hans Wermdalen Harry Ingham Hatbrott Hazard and operability studies HBV-modellen Heinz Hillegaart Helena Benaouda Helmuth Schmidt Hemliga utredningar Hemlig handling Hemlig kameraövervakning Hemlig rumsavlyssning Hemlig teleavlyssning Hemlig teleövervakning Hemlig uppgift Hemtransport av avliden Henrik Anckarsäter Hets mot folkgrupp High tech Hjälp till brottsoffer Holism Homo Economicus Hot Hotbild Hotbilden vid vistelse utomlands Hotbildsbedömning Hotbrev Hotell Borgholm Hotfulla situationer Hotnivåer Hotnivåskalan Hot och våld Hotspots Hotutövare Husrannsakan Huvudnyckellåsning Huvudprocess Hydraulisk vägspärr Hydrologiska varningar Hygien- och motivationsfaktorteorin HyperText Transfer Protocol Secure Hypoteser Håkan Lans Häktning Händelseförloppet Hänglås Högmålsbrott Högriskländer Högsta förvaltningsdomstolen Hötorgskravallerna I Icke-brottsutredningar Icke diskriminering Ideell skada Identifiera tillgångar Identifiera verksamhetsmålen IKEA Immaterialrätten Immateriell skada Inbetalning Inbetalningsöverskott Inbrott Inbrottslarm Inbrottsskydd Inbrottsskyddande dörrar Inbrottsskyddande glas Incident Incidenthantering Incidenthanteringssystem Indirekt skada Indirekt uppsåt Individualprevention Individualpreventionen Industrins Försvarsbyrå Industristängsel Inert gas INES-skalan Informationssäkerhet Informationssäkerhetspolicy Informationstekniska Standardiseringen Informationstillgångar Informatörer Inga-Britt Ahlenius Ingrepp i annans rätt Ingrid Betancourt Inhibition Inkomst Inkrypningsskydd Inkörningsskydd Inlärningsförmåga Instruktioner Integritet Intermediär plan Interna föreskrifter International Avalanche Danger Scale Internationella attacker i Sverige Internationella Handelskammaren Internationell terrorism Intern kontext Internränta Internräntemetoden Intern styrning Intertek Semko Intresseavvägning Intrång i privatlivet Intrångsdetektering Intäkt Investering Investeringsbudget Investeringskalkyler Investment AB Latour IP-filtrering IPRED Irländska Republikanska Armén Ishikawadiagram Islamska Jihad ISO ISO/IEC ISO/IEC Isstorm IT-säkerhet IT-säkerhetspolicy J Jacob Engellau Jacqueline Jeynes James Q. Wilson Janet Napolitano Jemaah Islamiyah Jeremy Bentham Jerzy Sarnecki Joakim von Braun Johan Cullberg Johari fönster John Boyd John Cullberg Johnson & Johnson John W Johansson Joint Terrorism Analysis Centre Jonas Hartelius Jordbävning Jordskred Joseph F. Glidden Joseph Lift Joseph Rippe Juridisk gräns Justitiedepartementet Justitiekanslern Justitieombudsmannen Jörgen Philip-Sørensen K Kalkyl Kalkylhorisont Kalkylmässig ränta Kalkylränta Kamerateknik Kameraövervakning Kameraövervakningsförordning Kameraövervakningslag (:) Kapabla väktare Kapitalisering Kapitaltäckning och stora exponeringar Kapitalvärde Karismatisk Karl-Heinz Dellwo Karl-Åke Pettersson Kartlägga beroenden Kassaflöde Kassaskåp Katastrof Katastrofala händelser Katastrofberedskap Keith Bloodworth KGB Kidnappning Kidnappning och utpressning Kjell Björk Kjell Gunnarson Klas Nilsson Klassificeringsmodell Klassisk kriminologi Klimatrisker Koldioxid Kolmonoxid Kolsyra Kommersiella villkor Kommunikation och konsultation Kommunikationsplan Kommunistiska Förbundet Marxist-Leni-nisterna Kommunistiska Partiet Marxist-Leninister-na Kompetens Koncernsäkerhetschef Konfederationen för europeiska säkerhets-företag Konfidentialitet Konflikthantering Konsekvens Konsekvensanalys Konsekvenser av missbruk Konstruerade barriärer Konsulär krisberedskap Kontext Kontinuitetshantering Kontinuitetsplan Kontinuitetsplanering Kontinuitetsstrategi Kontraterrorism Kontrollera folkmassor Koronamassutkastning Korruption Kostnad Kostnadsanalys Kostnadsbudget Kostnads-nytto-analys Kravaller Krav på brandskydd Krav på fysiskt skydd Krav på informationssäkerhet Krav på kontinuitet och krishantering Krav på leverantören Krav på riktighet Krav på sekretess Krav på tillgänglighet Krav på utredningar Kravspecifikation Kravställare Kriminaloid Kriminalvården Kriminologi Kris Krishantering Kriskommunikation Krisledningsnämnder Krisledningsorganisation Kristerapi Kristiina Mellin Kriteriemodell Kritisk återställningspunkt för information Krogvakt Kroll Associates Kroppsvisitation Kryptering Krypto för Skyddsvärda Uppgifter Kryptografi Kränkande fotografering Kulturmognadsskala Kunskapsarbetets framväxt Kursintyg Kurt Lewin Kurt Westergaard Kvalificerad yrkesutbildning Kvalificerat hemlig Kvalifikationskrav Kvalitet Kvantdator Kvarstående risk Kvävgas Kvävning Kylning L Lac-Megantic Lag (:) om bevakningsföretag Lag (:) om ordningsvakter Lag (:) med vissa bestämmelser om larmanläggningar m.m. Lag (:) om skydd av företagshem-ligheter Lag (:) om straff för terroristbrott Lag (:) om skydd mot olyckor Lag (:) om signalspaning i försvars-underrättelseverksamhet Lagen om offentlig upphandling Lagstiftning Laminerat glas Laminerat säkerhetsglas Lappverk Larmcentral Larmdetektion Larmglas Larmklass Larmsystem Larmtrådsstaket Larmöverföring Larmövervakning Lars-Erik Wilhelmsson Lars-Håkan Nilsson Lars Vilks Lars Westerberg Laserpekare Laserskanner Lasse Wierup Lavin Ledarskap Ledarskapsförmåga Ledarstilar Ledningens avsiktsförklaring Ledningens engagemang Ledningens genomgång Ledningsgruppens uppgift Ledningsstruktur Legala krav Legala och illegala vapen Lehi Leif G W Persson Leif Svensson Lena Andersson Lennart Borg Lennart Geijer Liberation Tigers of Tamil Eelarn Likabehandling Likhetsprincipen Likviditetsbudget Linjedetektor Lissabonfördraget Livvakt L M Ericsson Logica Logiska fel Lorentz Lyttkens Los Zetas Low tech L’uomo delinquente Lutz Taufer Lås Låscylinder Låsfall Lås och Beslag Lås- och utrymningsvägar Låspunkt Låssystem Lägsta kontinuitetsmål Lämpning Lönsamma företag Lönsam säkerhet M Maffiaorganisationer Magnetfält Maktpolitik Marius Hogrefe Mark- & Miljödomstolen Marknadsdomstolen Martin Gren Martin Hallqvist Martin Hellman Maslows behovsteori Matti Larsson Maximalt tolerabel avbrottperiod Maximum tolerable period of disruption Meddelande om värmebölja Melker Schörling Mentoronline Metallbrand Metallbrandspulver MI Michael P. Coole Migrationsöverdomstolen Mikael Johansson Mikael Karlsson Mikael Rying Mikrovågsdetektor Militära underrättelse- och säkerhetstjäns-ten Miljöbrott Milly Dowlers Minimum business continuity objective Miro Baresic Missbruk av läkemedel Misshandel Misstänkta Misstänkta paket Misstänkta personer Misstänkt bomb Modus Operandi Mohammed Merah Molntjänst Moral Moralisk skuld Moral och etik Motivation Motiverad förövare Motståndsklass Motvärnsfallet Multifunktionsskrivare Mur Mutlagstiftning Mål för återställningspunkt Mål för återställningstid Målstyrning Mårten Landahl Människohandel Människorov Människovärde Mänskliga behov Mänskliga oavsiktliga orsaker Mänskliga orsaker Mänsklig tillförlitlighetsanalys Mönster Mörkertal N Narkotika Narkotikahandel National Institute of Justice National Oceanic and Atmospheric Admi-nistration National Terrorism Advisory System Nationella insatsstyrkan Nationellt centrum för terrorhotbedöm-ning Nationell terrorism Nattlås Naturkatastrofer Naturliga barriärer Naturliga orsaker Ndrangheta Nedgrävda detektorer Nelson Mandela Nettonuvärde Network Video Recorder Neutralisationstekniker News of the World Niels Bohr Nils-Erik Schultz Nils-Hugo Ahlstedt Nollpunktsanalys Nollpunktsbudget Normer Normsystemet Norrmalmstorgsdramat Norrskensflamman Norska försvarets skyddsklasser No tech NSA Nuvärde Nuvärdemetoden Nyckelhantering Nyfikenhet Nyorienteringsfasen Nyttoanalys Nyttokalkyl Nämndemän Närhetsprincipen Näringslivets Säkerhetsdelegation Nöd Nödbelysning Nödvändigt utlämnande Nödvärn O Oavvislighet Obehörig befattning med hemlig uppgift Objektivt rekvisit Observe Orient Decide Act Occupy the Street Occupy Wall Street Ockupationen av den västtyska ambassaden Offentliga källor Offentlig försvarare Offentlighet Offentlighets- och sekretesslagen Offentlighetsprincipen Offentlig upphandling Offer OffSÄK Ofredande Oförnekbarhet Oförutsedd Olaga frihetsberövande Olaga förföljelse Olaga hot Olaga intrång Olika typer av våld Olle Rispling Olof Kinberg Olof Palme Olovlig befattning med företagshemlighet Olovligt röjande Olovligt utnyttjande av företagshemlighet Olovlig underrättelseverksamhet Om något händer på resan Om pass förloras Om pengar behövs Områdesskydd Omslutningsyta Omvärldens förväntningar Omvärldsbevakning OODA-loopen Operativa planer Operativa risker Operativ styrning Ordningshållning Ordningsvakt Oredlighet mot borgenärer Oredligt förfarande Organisation Organisatorisk anpassningsförmåga Organiserad brottslighet Organiserad brottslighet i Sverige Organizational resilience Orsaksanalys Orsak-verkan-diagram Oscar Lacayo Oscar Newman Otillåten påverkan Outsourcing av IT Ove Fredriksson P Paketlösning Palissadstängsel Pandemi Panoptikon Pansarbrytande Paretoanalys Paretoprincipen Parmalat Partena Security Partesmodellen Passersystem Passiva barriärer Passiva detektorer Passiv millimetervåg Passivt infrarött ljus Payback-metoden Pay-off-metoden PDCA-modellen Per-Albin Hansson Periodisering Per Lundkvist Per-Olov Humla Per Reppling Personalhandbok Personalkostand Personalsäkerhet Personcertifiering Personell bevakning Personrån Personskydd Personsäkerhetsarbete Personuppgifter Personuppgiftsansvarig Personuppgiftsbiträde Personuppgiftslag Per Westerberg Philip Zimbardo Phising Physical Security Professional PICK-diagram Pinkerton Plan-Do-Check-Act Plan-Do-Study-Act Polhemslåset Policy Policy för kontinuitet och krishantering Policy för krishantering Polis Polisanmälan Polischefsutbildningen Polisdatalag Polisen Polisens ineffektivitet Polisens utrustning Polisförhandling Polislag Polisprogrammet Polissamarbete Polisutbildningen Political Risk Map Politisk vänsterextremism Pollare Polykarbonat Polytrust Popular Front for Liberation of Palestine Positivism Positivistisk kriminologi Presentationsteknik Prestandabaserat Primär sekretessbestämmelse Principen att undvika katastrofer Prioriterad tidsram Prioriterad verksamhet Prioritera risker Prism Privat-offentlig samverkan Proaktiva utredningar Probability of adversary attack Probability system effectiveness Process Produkt Produktförfalskning Produktkalkyl Professional Certified Investigator Professionalism Professionella certifieringar Professionens utveckling Prognos Projektet Argus Projektet Griffin Proportionalitet Proportionalitetsprincipen Protective Security Provning och standardisering i Sverige Pulver Punktskydd Pyrolys Påföljd Pär Gunnarsson R Radikalisering Radikaliseringsprocessen Radioaktiva hot Radiostörning Rak kolv Ramavtal RAM-metoden Ramverk för informationssäkerhet Ranasinghe Premadasa Ras Rational choice Rationalism Rationella människor Reaktionsfasen Reaktionsförmåga Reaktiva utredningar Reaktiv säkerhet Realistiska händelser Rebekah Brooks Reclaim Reclaim the City Recovery point objective Recovery time actual Recovery time objective Registerkontroll Rekvisit Relatedness and Growth Relationship Awareness Theory (RAT) Religiös extremism Resesäkerhet Restvärde Resultatbudget Resultatrapport Retorik Return on investment Revolutionärerna Richard Wetzell Richterskalan Rikets säkerhet Rikskriminalpolisen Riksåklagaren Riktighet Riktlinjer Rimlighetsprincipen Risk Riskacceptans Riskanalys Riskaptit Risk Assessment Methodology Riskbedömning Riskbehandling Riskfritt Riskhantering Riskhanteringspolicy Riskhanteringsprocessen Riskidentifiering Riskkriterier Riskkällor Riskmatris Risknivå Risk- och sårbarhetsanalyser Riskprioritering Riskscenario Risktriangeln Riskuppfattning Riskutvärdering Riskvärdering Robert-François Damiens Roberto Saviano Rodney King Roland Larsson Ronderande bevakning Rory F. Knight Rotationsgrind Rullfall Russell L. Ackoff Rutinaktiviteter Rutinbeskrivningar Rymdväder Rysk maffia Rån Rälsbunden skjutgrind Rättegången i allmän domstol Rättshjälp Rättsmedicinalverket Rättsskyddsförsäkring Röda Armé-fraktionen Rökdetektor Röksugsystem Rörelseenergi (kJ) diagram Rörelseenergi (kJ) tabell S Sabotage SAF Safety Saffir-Simpson-skalan Salivprovtagning Samarbete för att bekämpa terrorism Samhällets infrastruktur Samla information Samplande system Samtycke Sanderosion Sannolikhet Sannolikhet/konsekvensmatris Sannolikhetsbedömning Sarbanes-Oxley Act Scenario Scenarioanalys Schablonmetoden Scheins kulturmodell Schweizerost-modellen SECNET Securitas Security Security Industry Association Security management Security Manager Security Manager-metoden Security Service MI Security User Seismiska system Sekretariatet för säkerhet Sekretess Sekretessbelagd uppgift Sekretessbrytande bestämmelse Sekretessklassificering Sekretesskydd Sekretessmarkering Sekretess och beredskap Sekretessreglerad uppgift Sektionering av stora byggnader Sekundär sekretessbestämmelse Sendero Luminoso Sergeant-at-arms Seriebrottslighet Sex grundläggande frågor Sexualbrott Sexuella trakasserier Siegfried Hausner Signalskydd SIG Security Sigvard Brännström SikkerhedsBranchen Single Loss Expectancy Situation Centre Situationell brottsprevention Självbehåll Självförsvar Självinsikt Självkostnad Självkostnadskalkyl Självmordsterrorism Sjöfartsskyddskontrollant Sjörättsdomstolen SjörövareSkada Skadegörelse Skadekostnad Skadestånd Skaffar utrustning Skalskydd Skiljenämnden Skimming Skjutgrind Skogsbrand Skolbränder Skolskjutningar Skred Skrivare Skum Skydda utredningen Skydd av familjen Skydd för fastigheter Skydd för hotade Skydd i bostaden Skydd mot anlagd brand Skydd mot avlyssning Skydd mot olyckor Skydd mot uppkomst av brand Skydd på arbetsplatsen Skydd på djupet Skydd på stan Skyddsglas Skyddsklass Skyddslag (:) Skyddsnivå Skyddsobjekt Skyddsperson Skyddspersonens profil Skyddsrum Skyddsutrustning Skyddsvakt Skyddsvisitation Skyddsväst Skyddsåtgärdernas ordning Skydd & Säkerhet Skydd till fots Skydd under transport Skydd vid bilresor Skydd vid flygresor Skydd vid konferenser Skydd vid tågresor Skywiper Slaggrind Släckmedel Släcksystem Smarta mål SM-metoden Smuggelgods Snabbgrind Snatteri Sociala media Societè de Surveillance et Sécurité Soleruption SORM Spaning Spearhead Production Specialdomstol Special Operations Executive Spionage Spioneri Sprängmedel Spår Spårbarhet Spår på brottsplats Spårsäkring i sexualbrottsärenden Spärrfall Spärrspetsar SSF Staketmonterade system Standardavtal Standarder för fordonshinder Standarder och normer Stasi Stationär bevakning Statistik och rapporter Statsterrorism Stegkalkyl Sten Söderberg Stiftelsen Tryggare Sverige Stockholms handelskammare Stockholmssyndromet Stoppbom Storm Stormen Gudrun Straffansvar Straffrättsligt ansvar Strategi Strategiska planer Strategisk styrning Strutsbeteende Strävan efter en ny säkerhet Stuxnet Styrande Styrande dokument Styrdokument Stödjande Stödprocess Stöld Stöld av företagshemligheter Stöldbegärligt objekt Stöldfallet Stöldskyddsföreningen Stöldskyddsföreningens skyddsklasser Stöldskyddsskåp Subjektivt rekvisit Svarta svanar Svarta tigrarna Sven A Eriksson Sven Arne Eriksson Sven Barck-Holst Sven Philip-Sørensen Svenska Arbetsgivareföreningen Svenska Bevakningsföretag Svenska Brandredskapsföretag Svenska Carnegie Institutet Svensk Brand & Säkerhetscertifiering AB Svensk Elstandard Svensk förening för sjukvårdssäkerhet Svensk kod för bolagsstyrning Svensk maffia Svensk Nattvakt Svensk Nattvakt i Stockholm Svensk standard och normer Svensk Säkerhets Service Sveriges Kommuner och Landsting Sveriges Kommunistiska Parti Sveriges Låssmedsmästares Riksförbund Sveriges rättsväsen Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Svetsade nät Svindleri SWEDAC Swedish Defence League Swedish Risk Management Association Swedish Standards Institute SWEGROUP SWEGUARD SWELARM SWESEC SWOT-metoden Synliga detektorer Synlig kameraövervakning Systematiskt arbetsmiljöarbete Systematiskt brandskyddsarbete Systematiskt riskhanteringsarbete Systembeskrivning Systemlåsning Sårbarhet Säker containerfrakt Säkerhet Säkerhet 2020 Säkerhetens gradvisa förfall Säkerhet i vårt samhälle Säkerhet Plus Säkerhet på djupet Säkerhetsadministratör Säkerhetsansvarig Säkerhetsavstånd från bomber Säkerhetsbranschen Säkerhetschef Säkerhetschefens placering Säkerhetschefens uppgift Säkerhetschefs arbetsuppgifter Säkerhetschefsyrket Säkerhetsdörr Säkerhetsetik Säkerhetsglas Säkerhetshandläggare Säkerhetsintroduktion Säkerhetsklass Säkerhetskopia Säkerhetskostnad Säkerhetskultur Säkerhetskänslig verksamhet Säkerhetsledning Säkerhetsmarknaden Säkerhetsmedvetande Säkerhetspolicy Säkerhetspolisen Säkerhetspolitik Säkerhetssamordnare Säkerhetsskydd Säkerhetsskyddschef Säkerhetsskyddslag (1996:627) Säkerhetsskåp Säkerhetsspecialist Säkerhetsåtgärder Säkert rum SäkForum Säkra skolor Sälja in säkerhet Särkintäkt Särkostnad Taggtråd Taggtrådshinder Taimour Abdulwahab Tekniska certifieringar Tekniska fel Tekniska hjälpmedel Teknisk livslängd Tekniskt skydd Telefonavlyssning Telekommunikation Teori X Teori Y Termiskt härdat säkerhetsglas Terrorattacker utomlands Terrorhotet Terrorism Terrorismen i framtiden Terrorism och turism Terrorism och utlandsresor Terroristorganisationer Terrängföljande detektor Testar säkerheten The EU Terrorism Situation and Trend Report The National Counterterrorism Center Theodore Kaczynski The Swiss cheese model Thomas Berglund Thomas Lundin Thomas Rimér Threat Advisory System Response Tidsberoende Tieto Enator Tigerkidnapping Tillfällesstruktur Tillförlitlighet Tillgänglighet Tillhållarlås Timothy McVeigh Tips Tjänsteplikt Toleranshöjning Tommy Nielsen Totalförsvarets forskningsinstitut Totalförsvarets signalskyddsavdelning Totalt täckningsbidrag Traffic light protocol Trakasserier Transaktionell Transformativ Transparens Transporttjänsten Trapphus Tredje land Triaderna Trolöshet mot huvudman Tromb Tryckavkännande system Trycke Tryckesfall Tryckfrihetsförordningen Trygghetsförstärkande Trygghetskamera Tsunami Tulltjänstemän Tullåtgärder Tvist Tvåfaktorsteorin Tyco International Tylenol Typologi av våld Tystnadsplikt Täckningsbidrag Täckningsgrad Ulf Åsgård Ulika Bidegård Ulrich Wessel Ulrike Meinhof Under fångenskap Under resan Underrättelseofficerare Underwriters Uniformsyrke Uppdragsbeskrivning Uppföljning Upphandling Upphandlingsförfarandet Upphovsrätten Upplevd otrygghet Upplopp Upplysningsplikt Urban Doverholt Urvalsförfarande Usama bin-Laden Ustaja Utbetalning Uteslutningsgrund Utgift Utlämnande av uppgift Utomhusdetektor Utpressning Utpressningsfallet Utredning Utredningar på arbetsplatsen Utredning på arbetsplatsen Utredningsprocessen Utrymning Utrymningslarm Utrymningsmask Utrymningsväg Utse en utredare Utvecklingsarbete Utvärderingsgrund Utvärderingskriterier Vad händer om…? Vakenhet Valv Vandalskydd Vandalskyddande glas Vapeninnehav Varningsklasser Varseblivning Varumärkeslag Varumärkesskydd Varusmuggling Vatten Vattendimma Vattensprinkler VEI-skalan Vendeltiden Verklig återställningstid Verksamhetsanalys Verksamhetsplanering Verksamhetsstyrning Very Important Person Vibration Videobaserad detektion Videokassettbandspelare Video Surveillance as a Service Vid frihetsberövande av polis Vikgrind Vilfredo Pareto Vilka uppgifter får man registrera? Vindstyrka Virtual Private Network Vision Vit makt-miljön Vit makt organisationer Vittnen VIVA Vladimir Putin Vladimir Rolovic Volymetrisk detektor Volymskydd Vridbom Vulkanutbrott Våld i skolan Våld på arbetsplatsen Våldsamt upplopp Våldsbejakande extremism Våldsbejakande islamistisk extremism Våldsmonopol Vållande till annans död Vållande till kroppsskada Väderutveckling Vägledningar Väktare Väktare med ordningsvaktsförordnande Väktare med skyddsvaktsförordnande Väl brandskyddat hotell Värdeförvaringsenhet Värdera information Värderingar Värmebölja Värmedetektor Värmeförstärkt glas Vätskebrand Walter Bradford Cannon Wayne Gretzky What if? Whistle blowers Whitfield Diffie WHOs ekologiska förklaringsmodell Will Schutz Wired Equivalent Privacy Worldcom World Trade Centre Yrkesman Yrkesnormer Yttrandefrihet för tjänstemän Yttrandefrihetsgrundlagen Åklagarmyndigheten Åklagaryrket Åska Återbetalningsmetoden Återförsäkring Återkomsttid Åtgärder för kontinuitet Åtgärder för återställning Åtgärder vid en nödsituation Åtgärder vid hot Åtgärdsväktare Åverkan Ökad privatisering Öka motståndskraften Ömsesidigt erkännande Öppenhet Öppna utredningar Överfallslarm Överförd hotbild Överföring av sekretess Översvämning Övertändning Övervaka och granska Övervakningsutrustning


Copyright © 1995-2024 Security Manager Klas Nilsson  
Security Manager  |  Lönsam säkerhet  |  Säkerhetsbloggen  |  Skytteloggboken